Ukrainakriget blir Bolsonaros nya förevändning för att inta urfolksreservaten

Världens största exportör av kalium till konstgödsel kan inte leverera på grund av kriget. ”Krisen mellan Ukraina och Ryssland innebär en möjlighet för oss”, säger president Jair Bolsonaro, som vill riva förbudet mot gruvbrytning i urfolksreservaten i Amazonas. För regnskogen innebär den möjligheten ett hot. Mellan 85 och 90 procent av det konstgödsel som används i Brasilien importeras, främst från Ryssland som är världens största producent. Brasilien och flera andra stora jordbruksländer har krävt att konstgödsel ska undantas från sanktionerna mot Ryssland, men de har hittills inte fått något gehör. Bristen på gödsel påverkar matproduktionen i Brasilien, vilket i sin tur kan leda till matbrist i länder som importerar därifrån. Så Brasilien måste bli självförsörjande på gödsel. ”Krisen mellan Ukraina och Ryssland innebär en möjlighet för oss” sa Bolsonaro i en radiointervju i början av mars. Han vill legalisera utvinningen av bland annat kalium till konstgödsel i urfolksreservaten. Att öppna reservaten för gruvbrytning var ett av president Bolsonaros vallöften i valkampanjen 2018. Det aktuella lagförslaget om att riva förbudet lämnades till kongressen i februari 2020. I april samma år fångades miljöministern på video när han föreslog att regeringen skulle passa på att lätta på miljöreglerna medan pressen var upptagen med pandemin. Nu har regeringen begärt att kongressen ska ge förslaget företräde med anledning av akutläget för jordbruket. Bolsonaro hävdar att det ligger i urfolkens intresse att ta del av vinsterna från utvinningen. Urfolksledare och miljögrupper varnar däremot för en ökning av de problem som syns i spåren av den illegala gruvbrytning som redan sker i dag: avverkning av regnskogen, förgiftning av vatten och marker med kvicksilver och andra tungmetaller och sociala problem när gruvarbetare intar reservaten. De brasilianska reserver av kalium som finns utanför Amazonas skulle täcka landets behov fram till 2089. Det visar en forskningsrapport som BBC News Brasil har tagit del av från delstaten Minas Gerais federala universitet UFMG. Rapporten som bygger på data från gruvmyndigheten ANM och det statliga geologiföretaget GPRM visar också att bara 11 procent av reserverna i Amazonas ligger inne i urfolksreservaten. En av forskarna bakom rapporten, Bruno Manzolli, säger till BBC News Brasil: ”[Kriget] är en förevändning. Det […] slår an hårt hos människor att bristen på konstgödsel kommer leda till brist på mat på de brasilianska matborden, när det i själva verket inte påverkar saken alls.” Redan i sin valkampanj lovade Bolsonaro att stoppa det han kallade “bötesindustrin”, en överdriven bötesskrivning för miljöbrott. Miljöböterna minskade också kraftigt efter att han blivit vald, trots att anlagda bränder och andra miljöbrott ökade. Bolsonaro har huggit ner resurserna till urfolksmyndigheten Funai och andra som har till uppgift att skydda Amazonas. Han har sagt att Brasilien har för mycket skog och att det behövs mer ekonomisk utveckling i reservaten. Sedan han tillträdde 2019 har skövlingen av regnskogen ökat, i fjol med 22 procent till den högsta nivån sedan 2006. 13 235 hektar avverkades i Amazonas under tolvmånadersperioden fram till juli 2021, enligt regeringens siffror. Det motsvarar Skånes och Blekinges sammanlagda yta. Den tidigare korruptionsdömde vänsterpresidenten Lula da Silva som står som utmanare till Bolsonaro har lovat urfolken att stoppa gruvbrytningen i deras reservat om han vinner valet. Men han har gått från självklart segertippad till att leda med på modesta fem procent. Miljöskydd och urfolksrättigheter kommer långt ner på listan över väljarnas prioriteringar. Många bedömare tror att ekonomin avgör valet, och lantbruket utgör en fjärdedel av BNP. Tillväxten väntas bli bara en halv procent i år, men lantbrukssektorn växer, arbetslösheten är den lägsta sedan 2016 och valutan är stark. ”Ekonomin har varit så dålig så länge att vilken förbättring som helst under 2022 kommer upplevas som något fantastiskt”, skriver Americas Quarterly. Det finns viss oro för att Bolsonaro inte ska acceptera valresultatet om han förlorar. I valet 2018 kom han med grundlösa anklagelser om valfusk. Nyligen ifrågasatte han valöverdomstolens oberoende och påstod att det elektroniska röstsystemet går att manipulera och borde bytas ut. Brasiliens valöverdomstol har för första gången bjudit in EU för att övervaka valet i oktober.