Hur skulle en vinst för Le Pen påverka Europa?

”Emmanuel Macron – eller ett enat Europas undergång”. Så beskriver den tidigare EU-ministern och ordförande i tyska utrikesutskottet, Michael Roth en vinst för högernationalistiska Marine Le Pen i franska presidentvalet. EU och Nato ser med oro på hennes väljarstöd. Men hur skulle en vinst för Le Pen egentligen påverka Europa? – Sammantaget utgör många delar av hennes program en utmaning för EU-samarbetet, säger Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Om högernationalistiska Marine Le Pen vinner presidentvalet i Frankrike den 24 april så skulle det ”helt ändra EU:s kurs”. Det sa Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn i förra veckan. Han är inte den enda – EU och Nato-medlemmar har luftat oro för hur det kommer att bli om Nationell samlings Marine Le Pen blir president. Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier, säger att Le Pen har försökt att tona ner sitt EU-motstånd men att hennes politik sammantaget skulle bli en utmaning för EU-samarbetet. – Hon talar varken om utträde ur EU eller euron. Men hennes program innehåller ett antal aspekter som har ett helt annat perspektiv på hur EU-medlemskapet skulle se ut, säger han till Omni. Bland annat vill hon att EU-rätten inte längre ska ha företräde före den nationella rätten, hon vill begränsa den fria rörligheten och minska Frankrikes betalningar till EU:s gemensamma budget. Efter att Ryssland inledde sin invasion av Ukraina i slutet av februari svarade Europa snabbt och enat. Flera länder bistod med vapen och stöd till Ukraina och införde sanktioner mot Ryssland. Om Le Pen vinner så skulle det kunna påverka EU:s enighet mot Ryssland, säger Göran von Sydow. – Le Pen har uttalat sig kritiskt mot sanktioner så där kan man tänka sig att samarbetet skulle kunna bli svårare framöver. Även om Le Pen, som tidigare haft en varmare relation till den ryske presidenten Vladimir Putin, nu har tagit avstånd från honom så kan inställningen till honom försvåra samarbetet i EU även i framtiden. – Hon har ändå betonat att det ska finnas förutsättningar för en bättre relation till Putin framåt. Den synen är det inte många inom EU som delar och det kan helt klart påverka samarbetet, säger Göran von Sydow. Marine Le Pen har föreslagit att Frankrike ska dra sig ur Natos gemensamma militära ledning, vilket skulle innebära en försvagning av försvarsalliansen, skriver Financial Times. Le Pen har argumenterat för det genom att säga att man inte längre vill ”fastna i konflikter som man inte är en del av”. Nato-tjänstemän uppger att man följer valet noggrant även om man det inte finns någon känsla av ”akut panik”, skriver Financial Times. Frankrike har ingått i Natos militära ledningsstruktur sedan 2009 och har försvarsalliansens tredje största militära styrka och är den viktigaste militärmakten inom EU. Den franska presidenten har mycket makt när det gäller utrikespolitiken och Frankrike är också ordförande i Europeiska unionens råd till slutet av juni i år. Men i juni kommer ett parlamentsval – beroende på dess utgång så kan Le Pens makt så klart begränsas, berättar Göran von Sydow. – Sedan tidigare vet vi att Nationell samling och dess föregångare har haft svårt att få många mandat i nationalförsamlingen. Det är ganska troligt att det blir ett splittrat parlament eller ett parlament som går åt ett helt annat håll än presidenten. Det skulle kunna bli en starkt återhållande faktor för Le Pen. Det finns också andra faktorer som begränsar, exempelvis inom EU. – Av alla de frågorna Le Pen driver – så vet vi inte vilka hon faktiskt kommer att kunna driva eller lyckas förändra, säger Göran von Sydow. Emmanuel Macron leder fortfarande i opinionsmätningarna men avståndet mellan presidenten och Marine Le Pen har krympt sedan 2017. Flera bedömare menar att hon nu har en genuin chans att faktiskt bli Frankrikes första kvinnliga president. Ett envetet kampanjande och fokus på plånboksfrågor kan ha varit avgörande, skriver Politico. Tidningen menar att den stora utmaningen blir att övertyga väljarna, framförallt konservativa väljare, att de ekonomiska förslagen är hållbara. Mer än hälften av väljarna röstade på andra kandidater och det ska bli intressant att se hur exempelvis de som röstade på Jean-Luc Mélenchon agerar, tycker Göran von Sydow. – Att få de väljarna att gå ut och rösta blir en utmaning och nyckeln de kommande veckorna, säger han. Vill du läsa mer?