Därför har alla blivit så arga på Tyskland

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har gått från hyllad till utskälld på sex veckor. Scholz får kritik som den mest synliga bromsklossen för EU-sanktioner mot rysk olja och gas. Men inte heller när det gäller vapenleveranser till Ukraina anses Tyskland leverera. Kanske är det inte så lätt. Omni berättar om en armé i uselt skick och omständig tysk byråkrati. Men också en socialdemokratisk förbundskansler som verkar sätta käppar i hjulen själv. Olaf Scholz chockade världen och hyllades för ”u-svängen”. Med beskedet om vapenleveranser och stödet för hårdare sanktioner gjorde han i ett slag upp med 50 års Rysslandsvänlig ”Ostpolitik”. Men efter massakern i Butja har trycket ökat. Välviljan mot Tyskland är som bortblåst och internationellt anses nu landet stå i vägen för mer pro-aktiva steg mot den ryska krigsmaskinen, skriver Der Spiegel. Ukraina har två krav på Tyskland. Sluta köpa rysk energi. Och skicka fler vapen. – Vapen, vapen, vapen […] Det är tydligt att Tyskland kan göra mer, sa Ukrainas utrikesminister Dmitry Kuleba när han besökte Nato-högkvarteret häromveckan. Det tycks vara bråttom. Rysslands väntade storoffensiv i öst kan bli avgörande i kriget. EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell ska i helgen ha varnat medlemsländer att nya vapen måste nå Ukraina inom ”dagar, inte veckor”, skriver Bloomberg. Om Tyskland hade stått i fronten för vapenleveranser skulle kanske landets allierade acceptera hållningen kring energisanktioner, skriver Der Spiegel. Men det gör inte Tyskland – tvärtom. Den en gång så fruktade tyska armén är i uselt skick och liknar alltmer en frivillig brandkår. Flygplanen och helikoptrarna kan inte flyga. Det saknas allt från ammunition till kalsonger, skrev Politico 2019. – Var du än tittar ser du dysfunktion, sa en högt uppsatt tysk officer till tidningen. Tysklands första vapenleveranser till Ukraina ger en ganska tydlig bild av bekymren. Av de 3 200 bärbara luftvärnsrobotarna som skickades var 500 amerikanska Stinger. 2 700 var Sovjet-byggda Strela-robotar, som stått och samlat damm i depåer i forna Östtyskland. Och efter vapnen som hittills skickats till Ukraina finns det nu helt enkelt inget kvar, anser Tysklands socialdemokratiska försvarsminister Christine Lambrecht. – När det gäller leveranser från Bundeswehrs lager, måste jag ärligt säga att vi har nått en gräns, har hon sagt till Augsburger Allgemeine. Tyska försvarsministeriets processer för anskaffning av vapen har beskrivits som ”komiskt usla” av Politico. Estland har frågat sig hur de – en liten baltstat – kan leverera mer till Ukraina än stora Tyskland. Vid ett besök i Berlin nyligen fick viceministern Tuuli Duneton ett svar, skriver Der Spiegel. Det visade sig att det i Tyskland krävs 18 byråkratiska steg för att en leverans ska godkännas. I Estland är de två. Även om tyska Bundeswehr har slut på vapen har faktiskt Tyskland en förhållandevis stor vapenindustri som kan leverera. Armin Papperger, vd för Rheinmetall, väntar på ett beslut från myndigheterna. – När jag ser bilderna som kommer från Ukraina vill jag kräkas, säger han till Der Spiegel. Allt går inte att skylla på byråkratiska processer. Det finns tecken på att Olaf Schulz själv ser till att det tar tid. Källor nära förbundskanslern säger till Der Spiegel att han inte vill delta i en tävling i vem som kan leverera mest vapen snabbast. Tyskland kan inte vinna ändå är åsikten, enligt källorna. Olaf Scholz och hans socialdemokrater står allt mer ensamma, även i Tyskland. Oppositionen, CDU, kräver leveranser av tunga vapen till Ukraina. Utrikesministern Annalena Baerbock från koalitionspartnern De gröna har samma budskap. – Nu är inte tiden för ursäkter, nu är det tid för kreativitet och pragmatism, sa hon på måndagen. Baerbock och partikollegan Robert Habeck har redan tidigare försökt sätta tryck på Scholz. Ukraina har önskat 100 tyska stridsfordon av typen Marder. 100 står hos just Rheinmetall. Men de är i dåligt skick och behöver månader av upprustning och reparationer. Baerbocks och Habecks plan var att ta 100 av Bundeswehrs fungerande Marder-fordon och skicka dem till Ukraina. Sedan kunde den tyska armén ersättas med fordonen hos Rheinmetall i takt med att de blev klara, skriver Politico. Scholz tog sin tid. Sedan kom svaret: Nej, vi behöver Marder-vagnarna för vårt egna tyska försvar.