Georgien ser med oro på kriget – kan landet bli Rysslands nästa mål?

Georgien ser med oro på Rysslands invasion av Ukraina. De senaste veckorna har befolkningen protesterat mot regeringens undflyende svar och samtidigt förbereder regionen Sydossetien en folkomröstning om att upptas i Ryssland. Med kriget 2008 färskt i minnet är många oroade för att Ryssland kan gå in i Georgien härnäst. Men vilka är riskerna för att Georgien ska dras in i kriget? Vad händer där nu? Samma dag som Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina gick tiotusentals georgier ut på gatorna i huvudstaden Tbilisi för att protestera mot kriget i Ukraina och den georgiska regeringens agerande. Många inom landet har uttryckt oro för att regeringen inte gör nog för att stötta Ukraina och att konsekvenserna av det agerandet kan leda till att Ryssland börjar titta åt Georgien. – Om de (Ryssland) når framgångar i Ukraina på lång sikt, vem vet vad nästa steg blir, det kan bli Georgien eller till och med de baltiska länderna, säger 34-åriga Gablia till Al Jazeera som minns kriget 2008. 19-åriga universitetsstudenten Saba Nikadi är säker på att Georgien kan stå näst på tur och att medborgarna måste förbereda sig. Hon säger till tv-kanalen att regeringen måste leverera budskapet att den ryska aggressionen inte kan få fortsätta. Den georgiska regeringen har tagit en mer försiktig hållning än de flesta andra europeiska länder. Georgiens premiärminister Irakli Garibasjvili sa redan den 25 februari att man inte kommer att införa ekonomiska sanktioner mot Ryssland och argumenterade för att det bara skulle skada det egna landet. Splittringen i frågan om hur man ska agera mot Ryssland har nått upp i landets högsta ledning. Presidenten Salomé Zourabisjvili har uttryckt solidaritet med Ukraina. Till France24 sa hon tidigare i mars att uttalanden om att inte införa ekonomiska sanktioner är något hon själv aldrig skulle ha sagt. Det styrande partiet Georgiska drömmen har anklagat henne för att bryta mot konstitutionen när hon reste till Paris och Bryssel för att diskutera situationen utan att först informera regeringen. Georgien ansökte om EU-medlemskap i mars. Georgien har också som mål att gå med i Nato. Det kan finnas flera anledningar. Den georgiska presidenten Salomé Zourabisjvili säger i en intervju med amerikanska NPR att hon kan hålla med argumenten om att landet kan behöva vara mer försiktiga i sin positionering än andra länder, i och med att delar av landet är ockuperat av Ryssland. Med det menar hon Sydossetien som utropat sig som självständigt och vars ledning nu hävdar att man vill upptas i Ryssland. – Vi är i detta dilemma där vi inte vill konfrontera Ryssland, i alla fall inte provocera fram ryska reaktioner. Men samtidigt behålla våra principer, vilka är solidaritet med Ukraina och banden till EU och Nato, säger hon. En viktig faktor är det styrande regeringspartiet Georgiska drömmen som grundades av Georgiens rikaste man Bidzina Ivanisjvili 2008. Hans förmögenhet byggdes i Ryssland på 1990-talet och även om han har dragit sig tillbaka från politiken anses han fortfarande ha inflytande över partiet, skriver Göteborgs-Posten. Även handeln med Ryssland har fortsatt att vara viktig även efter den ryska ockupationen 2008. – De har försökt att normalisera relationerna med Ryssland när det gäller handel och ekonomi men inte i frågor som de ockuperade områdena. Den georgiska regeringen är rädd för den ryska reaktionen eftersom Georgien kan bli nästa mål för rysk aggression – det är därför de är mycket försiktiga, säger professor Kornely Kakasjia, chef för Georgiska politiska institutet till Al Jazeera. Georgien är ett land som ”det finns risk kring”, sa den svenske försvarsministern Peter Hultqvist (S) till DN efter sin resa till landet den 7 april. I mars meddelade det sydossetiska parlamentet att man tänker genomföra en folkomröstning om att upptas i Ryssland. DN:s Michael Winiarski skriver att det kan vara en ”signal om att Putin tar nya steg för att återta territorier” som tillhörde forna Sovjet. När Ryssland gick in i Ukraina är det ”inte långsökt att tro” att Putin hade betydligt fler mål bortom Ukraina. Det har Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, sagt till Omni i en tidigare intervju. Han säger att flera länder inser att de finns innanför den historiska intressesfären på Putins gamla imperiekartor. – Så att i någon mening: Rädslan för vad Putin kan ha för planer påverkar ju redan nu. Sen har kriget visat att han inte har de resurser som krävs för att göra det. Vill du läsa mer?