Hotade Putin med kärnvapen för snabbt?

Var det ryska hotet om kärnvapen ett kort som spelades ut för tidigt? När de ryska trupperna gick in i Ukraina påminde den ryske presidenten Vladimir Putin om landets stora kärnvapenarsenal – men skulle han ha väntat? Bedömare tror att sannolikheten att Putin skulle gå från ord till handling är liten och en ”kalkylerad bluff”. Men hur ser den ryska kärnvapenstrategin ut? Och hur skulle en kärnvapenattack från Ryssland kunna gå till i praktiken? Nästan samtidigt som de ryska trupperna gick in i Ukraina påminde Vladimir Putin omvärlden om att Ryssland är en kärnvapenmakt och att den som försökte stoppa honom skulle möta ”konsekvenser som de aldrig tidigare sett”. Något som har tolkats som ett indirekt kärnvapenhot. När invasionen efter några dagar tycktes ha gått lite i stå fortsatte Putin på samma tema genom att ge order om höjd beredskap för landets kärnvapenförband. Det har höjts röster om att det tidiga hotet var en strategisk miss från Putins sida. Bland annat sa Alexander Lanoszka, försvarsanalytiker och docent i statsvetenskap på University of Waterloo till Al Jazeera att det ”verkade vara ett oundvikligt drag som spelades alldeles för tidigt”. Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring på Försvarshögskolan, håller inte med om att Putin använde kärnvapenhotet på ett strategiskt fel sätt: – Nej det användes på ”rätt sätt”. Det [kärnvapenhotet] är den huvudsakliga orsaken att vi i väst inte upprättat en flygförbudszon. En eskalation av konflikten avskräcks främst genom kärnvapenförmågan. Det hotet ligget konstant. Och det hade inte varit bättre att spara på, säger han till Omni. Den ryska linjen har på senare tid ofta sammanfattats med det engelska uttrycket ”escalate to de-escalate”. Med det menas att Ryssland skulle kunna tänka sig att använda exempelvis små, mindre kraftfulla, kärnvapen i en konflikt – för att på så sätt höja insatsen och tvinga motståndaren till eftergifter. Det kan jämföras med Natos linje som traditionellt byggt på avskräckning och eskalering: En kärnvapenattack leder till ett kraftigt svar som i sin tur sätter igång en destruktiv spiral. Men frågan är om ”escalate to de-escalate” verkligen förklarar den ryska doktrinen. Frasen är omtvistad bland experter, och Vladimir Putin själv sa i ett tal 2018 att den ryska strategin inte ser så ut. Många militärexperter föredrar att prata om eskaleringskontroll och att frasen används för lättsamt för att förklara konsekvenserna av en begränsad kärnvapenattack. En del pekar på att begreppet utelämnar andra möjliga åtgärder, utanför kärnvapensfären, som Ryssland kan tänkas vidta för att kyla av en konflikt. Hittills har Nato-länderna inte låtit sig utpressas av hotet och heller inte besvarat hotet genom att sätta sina egna kärnvapen i höjd beredskap. Många länder forsätter att stödja Ukraina ekonomiskt och med militärt materiel, och håller fast vid sanktionerna trots hoten. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat Ryssland att sluta skramla med kärnvapen. Han underströk att Nato inte är en del i konflikten men att stödet till Ukraina kvarstår. – Ryssland måste förstå att det aldrig kan vinna ett kärnvapenkrig, sa Stoltenberg under en presskonferens den 23 mars, enligt Reuters. Det finns två sorters kärnvapen: strategiska och taktiska. De strategiska kärnvapnen – så kallade domedagsvapnen – kan förgöra hela städer och regioner. Taktiska kärnvapen är mindre och designade att användas som ett mycket kraftfullt komplement till vanliga vapen. Det är ett sådant kärnvapen som är mer sannolikt att Putin använder om han börjar få slut på alternativ, i ett försök att snabbare försöka avsluta konflikten, enligt flera bedömare. – De skulle kunna sätta in ett litet kärnvapen mot en öde plats som en öken eller över havet för att visa: ”Titta, vi är beredda att använda kärnvapen”, sa Erik Melander, professor och ordförande vid Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, till tidningen Forskning och Framsteg i början av mars. Hotet från Putin visar att den ryska ekonomin är trängd av sanktionerna utifrån men det behöver inte betyda att Ryssland är på väg att använda kärnvapen. Det säger Mikael Wigell, forskare i stormaktspolitik vid Utrikespolitiska institutet FIIA i Helsingfors, till Yle. Det finns fyra nivåer av beredskap för kärnvapenstyrkorna i Rysslands militärdoktrin. – Nu har man höjt den från ett till två och efter det finns ännu nivå tre och fyra – det vill säga långt ifrån att ta i bruk kärnvapen, sa Wigell till den finska tv-kanalen i februari. Att just signalera och hota med kärnvapen är det enda man kan använda de till utan att mötas av förödande konsekvenser. Sannolikheten att Putin därmed skulle gå till handling är mycket liten, men samtidigt är konsekvenserna om det skulle ske är så stora att risken bör tas på stort allvar. Det menar kärnvapenexperten James Acton på amerikanska tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace. – Om Putin kör fast i ett utdraget och blodigt krig samtidigt som den ryska ekonomin ruineras. […] Om han oroar sig för att hans ställning i Ryssland hotas och han i ett sista desperat försök att avsluta konflikten använder kärnvapen. Det är en scenario som inte helt kan uteslutas, säger han till tyska tv-kanalen Deutsche Welle. Vill du läsa mer?