Ryska kärnvapen ständigt nära Sverige – hanteras av ”tolfte Gumo”

Skrämseltaktik och psykologisk påverkan. Det kan – enligt försvarets spionchef Daniel Olsson – vara skäl för att visa upp kärnvapen. Om de ryska attackplan som kränkte svenskt luftrum i början av mars verkligen var beväpnade med sådana vapen är inte bekräftat. Men Ryssland har kärnvapen i Kaliningrad varifrån attackplanen lyfte mot Gotland – bara drygt 30 mil från Sverige. – Det är en allmänt känd hemlighet, säger militäranalytikern Jonas Kjellén på FOI som annars är skeptisk till att flygplanen bar kärnvapen. Men de ryska kärnvapen som finns i vår närhet kan nå Sverige på mycket kort tid. Det svenska flygvapnet blev direkt medvetet om de fyra ryska planen som den 2 mars lyfte från Kaliningrad. Man följde planens väg mot Gotland och två svenska Jas-plan gick upp för att möta planen och fotografera dem i samband med kränkningen utanför öns östra kust. Fyra veckor senare – onsdagen den 30 mars – publicerade TV4 uppgiften att två av planen bar på kärnvapen. Det har försvaret inte bekräftat. Dels för policyn att inte kommentera hur flygplan nära vårt luftrum är beväpnade, dels för att inte avslöja vilka möjligheter som finns för att bedöma beväpningen. – Rent generellt är det viktigt att vara medveten om att uppgifter om kärnvapen kan användas för psykologisk påverkan, sa ställföreträdande Must-chefen Daniel Olsson på en presskonferens med försvaret på torsdagen. Must är Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst. Daniel Olsson fick också frågan, av DN, om det är så att uppgifter om kärnvapen kan vara en del av en rysk påverkansoperation. Daniel Olsson svarade rent generellt men poängterade att försvaret inte ser något ökat hot mot Sverige. Han sa: – Det är ett sätt att markera, ett sätt att skrämmas när man kommer med uppgifter om kärnvapen, oavsett på vilket sätt. Man ska var väldigt medveten om det, hålla huvudet kallt och naturligtvis vara mycket källkritisk. Det är inte första gången Ryssland gjort en skarp markering mot Sverige med flyg. Mycket uppmärksammad blev den så kallade ”Ryska påsken” då ryskt bombflyg övade anfall med kärnvapen från luftrummet utanför Gotska Sandön mot mål inne i Sverige under långfredagsnatten 2013. Dagens Nyheter hade uppgifter om att målen var FRA:s avlyssningsanläggning på Lovön nära Drottningholms slott och en krigsflygbas i Småland. Uppmärksamheten förstärktes då det blev känt att svenska Jas-plan stod kvar på marken för att piloterna fått påskledigt. Att Ryssland har kärnvapen nära Sverige, i Kaliningrad varifrån planen lyfte, har det funnits uppgifter om under några år. – Det är en allmänt känd hemlighet, säger Jonas Kjellén, militär analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, som har forskat kring hur de ryska styrkorna ser ut kring Östersjön. Från Kaliningrad till Gotland är avståndet 33 mil fågelvägen, till Karlskrona 35 mil och till Stockholm 53 mil . Jonas Kjellén säger att Iskander-systemet, som finns i Kaliningrad, blev operativt åren 2017-2018 men att utbildningen började tidigare. – I samband med det så uppgraderades anläggningarna för förvaring av kärnvapen i Kaliningrad. – Det finns ett antal kända förvaringsplatser i centrala Ryssland för förvaring av kärnvapen och tittar man på de fastigheterna är de i Kaliningrad närmast identiska, säger han. Robottypen Iskander har – enligt ett avtal mellan USA och dåvarande Sovjet om räckvidd för robotar – en begränsning på att nå upp mot 50 mil, vissa typer något mindre. Men Iskander-robotar är troligen konstruerade så att räckvidden kan öka upp mot 200 mil och kan då nå norra Sverige. Robotarna påstås ha en hastighet på 5–7 gånger ljudets. Fem gånger ljudets hastighet (mach 5) är cirka 6 200 kilometer i timmen. Det betyder att en Iskanderrobot som avfyras i Kaliningrad skulle, åtminstone i teorin, kunna nå Gotland och Stockholmsområdet på några minuter. Den del av det ryska försvaret som förvarar, underhåller och transporterar kärnladdningarna kallas Tolfte Gumo vilket är står för tolfte huvuddirektoratet inom Försvarsministeriet. Internationellt kallas den för ”12th Gumo”. Tolfte Gumo, som är något av en parallellorganisation inom militären, lyder direkt under det ryska regeringen genom försvarsdepartementet och inte som övriga delar av militären som lyder under generalstaben. Tolfte Gumo sköter förrådshantering, service av stridsspetsarna, transport och överlämningen till förband – Överlämningen av kärnvapenstridsspets till förband är ett moment som övas regelbundet och involverar både 12 Gumo och förbandet, berättar Jonas Kjellén. – Även om ordergivningen ser annorlunda ut, så skiljer sig avfyrningen av en kärnvapenbestyckat från en konventionellt bestyckad robot inte nämnvärt åt. Skarpa och fingerade avfyrningar kan därför övas av förbandet själv, säger han. Det finns också ubåtar i Östersjön som kan bära kärnvapen. – Den ryska marinen har idag en enda ubåt i Östersjön enligt organisationsplanen och den är ganska gammal, från mitten av 80-talet. Just den har inte möjlighet att ha kryssningsrobotar, säger Jonas Kjellén. – Men samtidigt är det så att det finns väldigt mycket varv i Östersjöområdet så många av de nya Kilo-klass ubåtar som går till varv just nu kan ha kryssningsrobotar. De ryska ubåtarna byggs på varv i St Petersburg. – Det finns en nyare klass, St Peterburgklassen, så man genomför mycket försök i Östersjön och det sker forskning och uppgradering av ubåtar kontinuerligt. Så vid varje given tidpunkt finns fyra-fem ubåtar i Östersjön av ett mer modernt snitt som kan avfyra kryssningsrobotar, säger Jonas Kjellén. Ryssland har också kärnvapen på Kolahalvön. De är då placerade på atomdrivna ubåtar som har baser i Murmanskområdet, 50 mil från Haparanda. På Kolahalvön finns också bombflyg av typen TU 22 som kan bära kärnvapen och det är också den typ av bombplan som övade kärnvapenanfall mot Sverige under ”Ryska påsken”. Jonas Kjellén är tveksam till att de ryska attackplanen som kränkte svenskt luftrum nyligen verkligen hade kärnvapen. – Ett flygplan skulle kunna störta när man genomför en övning. Och nära en gräns tar man en stor risk. Han får medhåll av sin kollega på FOI, Andreas Hörnedal, forskningsledare och expert på flygburna vapen. –  Min bedömning av de bilder som Försvarsmakten lade ut, som i och för sig var ganska lågupplösta, var att planen såg helt obeväpnade ut, och det gäller alla planen, säger han till TT. Stefan Ring, militärstrategisk expert, säger att den ryska kränkningen i början av mars var en tydlig markering – oavsett om planen bar på kärnvapen eller inte. – Det kan handla om diskussionen om att Sverige ska gå med i Nato och att Sverige skickat vapen till Ukraina. Stefan Ring säger att kränkningen faller inom begreppet de-eskalering som handlar om att en part hotar med eskalering, att öka trycket, för att få en annan part att backa tillbaka, att de-eskaleera. – Men i det här fallet har det uppenbart fått motsatt effekt, säger han. Vill du läsa mer?