”Löjligt och svagt” – varför vill Ryssland beskriva Sverige så?

”Sverige har bytt religion mot dieter – och man bråkar med grannen Norge om renar!” Ryssland har länge spridit bilden av Sverige som ett svagt, löjligt och splittrat land. Och trots att EU blockerat ryska statsmedier kan propagandan florera på sociala medier. Kan det till och med bli så att den påverkar valet i höst? Sverige är en stat i förfall – det har tappat bort sin historia, har löjliga värderingar och är splittrat internt och i förhållande till andra länder. Det är den bild som ryska mediet Sputnik sprider om Sverige, enligt Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Hon har forskat på just Sputnik och i P1-morgon berättar hon att mediet bland annat lyft upp rennäringskonflikter mellan Norge och Sverige, samt beskrivit det som att dieter ersatt religion i Sverige. Allt för att försöka få landet att framstå som splittrat på olika sätt. Enligt en analys från Svenska institutet är det få ryssar som faktiskt har någon uppfattning om Sverige, men bilden överlag är positiv. Däremot har den ryska nyhetsrapporteringen om till exempel coronapandemin varit omfattande och stundtals kritisk. Wagnsson delar upp propagandamaskinens syften i tre områden: skada, smäda och styra. Den första kategorin handlar om att försöka underminera Sverige materiellt och den andra om att förlöjliga. – Man vill peka på att Sverige är svagt, säger hon till SR. När det gäller den tredje kategorin handlar det om att man vill peta Sverige i en viss riktning i enskilda sakfrågor. Till exempel gällande rättegången mot Julian Assange och synen på Ryssland i allmänhet. EU har blockerat åtkomsten till två ryska medier – RT och Sputnik. Men propagandan kan ändå delas i till exempel sociala medier. Det finns en risk att svenska högerextrema sajter eller alternativmedier – medvetet eller som ”nyttiga idioter” – sprider sådan information, enligt Ola Svenonius som är expert på desinformation och psykologisk krigsföring vid FOI. – Men huruvida det finns direkta kontakter med en organisation som FSB, ryska säkerhetstjänsten, är svårt att säga. Skulle man agera så från ryskt håll så utsätter man sig också för en risk att det blir pinsamt om det skulle komma fram, säger han till tidningen Journalisten. Säkerhetspolisen bedömer det som säkert att Ryssland kommer att intressera sig för höstens riksdagsval i Sverige. Carolina Björnsdotter Paasikivi, säkerhetsskyddschef på Säpo, säger till Aftonbladet att man räknar med att ryssarna använder ”olika verktyg beroende på situation”. Inte minst genom påverkanskampanjer och försök att styra debatten i vissa frågor, till exempel Natodebatten. Den ”bästa” propagandan är inte nödvändigtvis falsk – men tagen ur sin kontext. Det säger Ola Svenonius, som forskar på desinformation och psykologiskt försvar på Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN. – Den är koordinerad, systematisk och medvetet vilseledande. Därför kan den vara svår att känna igen i mediebruset. Numera finns dock många faktagranskare på nätet, som journalistnätverket Bellingcat, som gör att desinformation ofta snabbt kan motsägas. Ofta är det bilder som manipuleras eller är tagna ur sitt sammanhang. Blir man osäker kan man genom att bildsöka eller kolla metadata få reda på mer om bildens ursprung och om den publicerats tidigare. Vill du läsa mer?