Tolv som blivit symboler och nyckelpersoner i kriget

En ikonisk president. Den sjungande flickan i skyddsrummet. Putin och hans blodisande tal. Många miljoner människor drabbas av kriget i Ukraina. Ännu fler påverkas. Det finns också ett fåtal personer som blivit oväntade ledare, symboler eller nyckelspelare i krigets eventuella fortsättning eller slut. Omni berättar om tolv personer som visar olika sidor av kriget. Han var komikern som vann ett presidentval. Nu är Volodymyr Zelenskyj en av det 21:a århundradets kanske mest ikoniska ledare. Finns det kritik? Ja. Men den har drunknat i de lovord som östs över Zelenskyj sedan Ryssland invaderade Ukraina. Zelenskyj har hyllats för sitt beslut att stanna i Kyiv och leda landets motståndskamp. För sin förmåga att få även de mer motvilliga länderna att ställa sig bakom hårdare sanktioner mot Ryssland och skicka vapen. Zelenskyj har mötts av stående ovationer när han talat till parlament i bland annat USA, Storbritannien och Tyskland. Miljontals barn har drabbats av Rysslands invasion. Sjuåriga Amelia Anisovych blev en symbol för barnens lidande när hennes sång från ett skyddsrum i Ukraina berörde omvärlden. Nu har hon flytt och är trygg med mormor Vira i Polen. Amelias mamma och pappa är kvar i huvudstaden Kyiv. Vitalij Klytjko är den tidigare världsmästaren som lade boxningskarriären åt sidan och blev borgmästare i Kyiv. När Ryssland invaderade Ukraina sa han sig vara redo att “ta till vapen” och engagerade sig i stadens försvar. Klytjko har inte varit ensam om att lägga den politiska oenigheten åt sidan och ställa sig bakom president Volodymyr Zelenskyj. Bland annat har tidigare presidenten och miljardären Petro Porosjenko synts delta i försvaret av Kyiv. Ingen har större ansvar för krigets död och lidande än Rysslands president Vladimir Putin. Han är despoten som kom undan med allt men till slut gick för långt. Eller? Invasionen av Ukraina har knappast gått som tänkt men kriget är långt ifrån över än. Sällan har det skrivits så mycket på så kort tid om en persons psykologi och drivkrafter. Men vad som blir hans nästa drag förblir ett mysterium. Kreml mest hårresande påståenden och aggressivaste hot kommer ofta från en mun: Maria Zacharovas. Att bilderna från Rysslands bombning av ett förlossningssjukhus i Mariupol är ”fake news” och ”informationsterrorism”? Zacharova. Att Sverige och Finland kan vänta sig ”allvarliga militära och politiska konsekvenser” om vi går med i Nato? Zacharova. Hon är talesperson för Rysslands utrikesdepartement. Zacharova utstrålar enligt Buzzfeed en ”lugn irritation” och hon är gärna konfrontativ. Zacharovas stil har gjort henne till en stjärna i Ryssland och hon syns ofta i tv. Sergej Sjojgu är en av Putins nära män och enligt vissa är han den som har mest inflytande över presidenten. Han är också försvarsminister sedan 2012 och har ett tungt ansvar för Rysslands krig. Men vem är befälhavare över Rysslands styrkor i Ukraina? Ryssland har inte meddelat vem det skulle vara och amerikanska källor säger till CNN att de inte är säkra på att det ens finns någon. Det skulle delvis förklara varför ryska styrkor tycks agera helt oberoende av varandra och utan samordning, säger bedömare. Kritisera inte mig och jag låter er tjäna pengar. Det är huvuddragen i överenskommelsen som Putin gjorde med de ryska oligarkerna när han kom till makten. Nu går väst på oligarkerna. Konton blir frysta, lyxvillor och superyachter tas i beslag. Den mest kända oligarken är kanske Roman Abramovitj som nu blir av med sin kronjuvel, fotbollsklubben Chelsea. Att inte välja sida i kriget har visat sig vara svårt. I väst förväntas fördömanden av kriget. Putin kräver lojalitet. I ett isande tal 16 mars varnade han ”femtekolonnare” och ”förrädare” som ”mentalt existerar där, inte här, med vårt folk”. Belarus diktator Alexandr Lukasjenko gör allt Putin ber om. Förutom att skicka belarusiska soldater till Ukraina. En anledning som lyfts fram är att soldaterna helt enkelt vägrar. Den hårt ansatta oppositionen gör allt de kan för att underblåsa soldaternas stridsvägran. Lukasjenkos motståndare i presidentvalet 2020, Svetlana Tichanovskaja, är den inofficiella ledaren. Tichanovskaja har också ett budskap till världen. Glöm inte oss – vanliga belarusier stödjer Ukraina och landet är egentligen militärt ockuperat av Ryssland, säger hon. ”Vi vet att du också slåss får våra liv. Du är inte ensam, våra länder står vid din sida”. När Tjeckiens premiärminister Petr Fiala tillsammans med sina kollegor från Polen och Slovakien besökte Volodymyr Zelenskyj i Kyiv satte han fingret på det stöd till Ukraina som har visats av Rysslands närmaste grannar i väst. Estlands parlament var först ut att rösta för en icke-flygzon över Ukraina. Premiärministern Kaja Kallas har sagt att hon inte gillar när väst säger att de inte under några omständigheter kommer att intervenera i Ukraina. Men insatserna är höga, och alla frågor är inte svartvita och helt enkla. Kallas själv är skeptisk till en icke-flygzon över Ukraina då hon menar att den skulle innebära ett ”direkt krig” mot Ryssland. Sanna Marin var ”regnbågsflickan” som gjorde spikrak politisk karriär och blev finsk statsminister för Socialdemokraterna vid 34 års ålder. Då, 2019, beskrevs hon som en rödgrön idealist och ansågs vara en motståndare till Nato. 2022, när kriget kom till Ukraina, skickade Finland snabbt vapen till landet och började på allvar diskutera ett Nato-medlemskap. Alliansfria Finlands och Sveriges agerande har uppmärksammats och setts som en symbol och värdemätare för den europeiska enigheten. – Det är ett historiskt skifte, jag tror att det här kommer att få stora konsekvenser för Europas framtid, säger Michael McFaul, tidigare amerikansk ambassadör i Ryssland, till NBC. USA är världens överlägsna militära supermakt och Nato-alliansens obestridda ledare. Och president Joe Biden tyckte illa om Putin ”redan innan det var coolt”. Biden har fått kritik för att ha agerat långsamt och ibland med tvekan. Han har betonat att han bygger starka allianser mot Ryssland, och att det är mer komplicerat och tar mer tid. Och Biden vill till varje pris undvika en direkt konfrontation mellan Nato och Ryssland. Enligt den amerikanska presidenten betyder det ”tredje världskriget”. Invasionen av Ukraina och västs bestämda svar ställde den kinesiske presidenten Xi Jinping inför ett svårt val. Den politiska och strategiska vännen Ryssland eller de ekonomiska relationerna med väst? Än så länge tycks Kina inte helt valt sida. Om Xi tvingas göra ett vägval kan det få stor betydelse för kriget. En del experter anser att Xi omöjligen kan styra Putin. Andra anser att han – om kriget fortsätter länge – till slut kan gå in och tvinga Putin till fred.