Varför tycker Putin att väst har svikit sina löften om Natos expansion?

0
289

Rysslands president Vladimir Putin anser att Nato har gått för långt i sin expansion österut, vilket har gett upphov till den ryska mobiliseringen vid Ukrainas gräns. Han vill ha löften om att Ukraina aldrig går med i försvarsalliansen och menar att USA, i samband med järnridåns fall 1989, lovade att Nato aldrig skulle breda ut sig längre än till Östtyskland. USA och Nato å sin sida anser att Putin läser historiska uttalanden och överenskommelser som fan läser bibeln. Men hur har egentligen Natos framväxt sett ut, varför tycker Putin att alliansen utgör ett hot mot hans land, och har han rätt när han säger att USA svikit sina drygt 30 år gamla löften? Från Natos grundande 1949 till Kalla krigets slut och Sovjetunionens fall var det inte särskilt många länder som anslöt sig till alliansen. Under perioden gick Grekland, Spanien, Turkiet och Västtyskland med, vilket innebar att Nato bestod av 16 stater vid murens fall. 1991 bildade Polen, Ungern och Tjeckien den så kallade Visegrádgruppen som jobbade för att närma sig både EU och Nato. Länderna hade tidigare tillhört Warszawapakten, men 1999 anslöt de sig till Nato, och åren efter följde flera länder efter. Det land som senast gick med i Nato var Nordmakedonien, 2020. Natos viktigaste förpliktelse handlar om att skydda de länder som ingår i alliansen. Enligt Natos artikel 5 är en attack mot Nato en attack mot alla medlemsländer. Detta är dock något som endast åberopats en gång i Natos historia, i samband med 11 september-attackerna mot USA 2001. Nato har runt tre och en halv miljon personer till sitt förfogande som man kan kalla in vid behov. Siffran innefattar både civil och militär personal. Rysslands president Vladimir Putin har sagt att hans ”röda linje” går vid en eventuell Natonärvaro i Ukraina i form av utplacerade robotar. Hans värsta scenario är att Ukraina till och med skulle ansluta sig till Nato. – Om någon form av attacksystem dyker upp i Ukraina så kommer flygtiden till Moskva vara 7–10 minuter, och fem minuter om man skjuter upp ett hypersoniskt vapen. Föreställ er det, sa Putin i november 2021. Enligt vissa experter handlar den ryska synen på Natos expansion om att försvarsalliansen har närvaro i ett flertal länder som Putin betraktar som en del av den ryska intressesfären. Flera av dem, till exempel Estland, Lettland och Litauen, tillhörde Sovjetunionen. Länderna gränsar dessutom mot Ryssland. Det gör också Natolandet Norge. Om även Ukraina skulle gå med i Nato skulle alliansen ha närvaro längs med 200 mil av den ryska gränsen. Vladimir Putin hävdar att USA, strax efter Sovjetunionens fall, gav löften om att Nato aldrig skulle expandera in i Östeuropa. Att väst, ur Putins perspektiv, har svikit det löftet är den verkliga anledningen till de nuvarande spänningarna mellan Ukraina och Ryssland, menar han. Men det här är en alldeles för partisk tolkning av de samtal och avtal som USA och Ryssland var involverade i under början av 1990-talet, anser USA. Det förekom visserligen samtal mellan USA:s dåvarande utrikesminister James Baker och Sovjetunionens president Michail Gorbatjov som innehöll resonemang om att Nato inte skulle gå längre österut än det som tidigare hade varit Östtyskland. Några sådana löften fanns dock inte med i det avtal som senare undertecknades av parterna, enligt New York Times.