Ungersk vänsterjournalist döms för uthängning av svensk invandringskritiker

0
135

Publicerad 19 januari 2022 kl 11.23

Media. Den vänsterliberale ungerske journalisten András Dezsö, 45, döms nu till villkorlig dom för förtal av den svenska medborgaren Natalie Contessa af Sandeberg. Enligt domen spred liberalen falska uppgifter om af Sandeberg efter att hon kritiserat invandringen till Sverige. Dezsö frias dock för brott mot den ungerska personuppgiftslagen.

Gilla artikeln på Facebook

Enligt domen begick den 45-årige vänsteraktivisten gärningen efter att af Sandeberg hade kritiserat svensk invandringspolitik i ungersk tv. I ett uppmärksammat inslag i den statliga ungerska tv-kanalen M1 sade hon bland annat att invandringen fått henne att flytta från Sverige och att säkerhetsläget i det nordiska landet nu var allvarligt försämrat.

Som hämnd satte sig András Dezsö på Lexbase och laddade ned olika domar rörande Natalie Contessa af Sandeberg, som han sedan överdrev innehållet i och publicerade en kritisk artikel där Contessa af Sandeberg närmast utpekades som kriminell. Något som alltså föranledde åklagare att åtala András Dezsö för förtal och brott mot den ungerska personuppgiftslagen.

I Sverige reagerade Reportrar utan gränser kraftigt på att Ungern överhuvudtaget hade fräckheten att åtala en journalist inom etablerad media. Internationellt hävdade samma organisation i slutet av 2019 att Dezsö blivit måltavla för “en antisemitisk kampanj”.

– Ett medlemsland i EU kan inte tillåta att en etablerad journalist döms för att ha utfört sitt jobb på ett korrekt sätt, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser, i ett uttalande i samband med åtalet.

När förhandlingarna mot András Dezsö inleddes under hösten 2020 var det två frågor som stod i centrum. Dels om Dezsö gjort sig skyldig till personuppgiftsbrott när han spred komprometterande uppgifter om en privatperson trots att han inte hämtat uppgifterna direkt från en officiell källa utan från Lexbase, en sajt på internet, utan att verifiera att de var korrekta. Dels rör åtalet frågan om liberalen hade rätt att överdriva dessa uppgifter och sprida rena felaktigheter i smutskastningssyfte.

Uppgifterna handlade om Natalie Contessa af Sandeberg, en svensk medborgare av ungersk härkomst som före det ungerska valet 2018 intervjuades av TV-kanalen M1. I intervjun hävdade af Sandeberg att hon hade flyttat till Ungern på grund av det försämrade säkerhetsläget i Sverige i spåren av massinvandringen från tredje världen.

SVT reagerade omedelbart genom att hänga ut Natalie Contessa af Sandeberg för att hon flera år tidigare hade dömts för förtal, efter att bland annat ha kallat en tidigare väninna med psykiska problem för ett “psykfall” och uppgett att väninnan jobbade som strippa. Trots att uppgifterna bara spreds i privata sammanhang och det var oklart om de överhuvudtaget var felaktiga drev en åklagare ärendet i tingsrätten och af Sandeberg dömdes så småningom till böter. Hon dömdes samtidigt för en annan händelse där hon felaktigt utgett sig för att ha jobbat som djurskyddsinspektör när hon försökte rädda en instängd hund ur en varm bil. Enligt tingsrätten utgjorde agerandet brottet föregivande av allmän ställning och även för denna händelse utdömdes böter.

– Det handlade om bagateller, konstaterade af Sandeberg när Aftonbladet tjatade vidare om bötesbrotten flera år senare.

När András Dezsö rapporterade vad som hade hänt överdrev han dock innehållet i domarna och publicerade flera felaktiga uppgifter. Enligt hans artikel var Natalie Contessa af Sandeberg dömd för “missbruk av offentligt förtroende”, ett allvarligt ungerskt brott som personer med offentliga uppdrag kan göra sig skyldiga till. Dessutom var hon dömd två gånger för detta brott, påstods det i artikeln, när hon egentligen var dömd för föregivande av allmän ställning och detta bara en gång.

András Dezsö riskerade upp till tre års fängelse om han hade dömts för båda brotten. Domstolen ogillar dock åtalet för brott mot personuppgiftslagen och dömer endast Dezsö för förtal. Han döms därmed till villkorlig dom och förpliktas att betala 500.000 forint (ca 15.000 kr) av sina försvarskostnader. Resterande del av kostnaderna ska enligt domen stanna på staten.