Sverige rustar upp – landet ska vara redo för krig år 2030

0
229

Fler soldater, nya regementen och uppgraderad utrustning. Det är några av de satsningar som genomförs på det svenska försvaret. Samtidigt förändras organisationen för att kunna hantera nya typer av hot. Men ännu saknas tillräcklig utrustning för att klara av ett krig. Men varför görs flest satsningar på armén och inte marinen eller flygvapnet – och vilka är orsakerna till den svenska upprustningen? ”Den största upprustningen av Sverige sedan 1950-talet”. Så beskrev försvarsminister Peter Hultqvist (S) innehållet i försvarsbeslutet för perioden 2021–2025, när det klubbades av riksdagen i december 2020. Beslutet fattades av den dåvarande S-MP-regeringen, med stöd av dåvarande samarbetspartierna C och L. Syftet var att lägga grunden för en ny krigsorganisation. Under perioden ska försvarsbudgeten växa med nästan 29 miljarder kronor till totalt 89 miljarder. Pengarna ska användas till att utöka försvarskapaciteten, både geografiskt och sett till volym. Fram till 2030 ska krigsorganisationen växa till 90 000 personer, från 60 000. Fram till 2025 ska antalet värnpliktiga utökas till 8 000 om året. Samtliga försvarsgrenar – armén, marinen och flygvapnet – ska förstärkas men tonvikten ligger på armén. En orsak till det är enligt Liberalernas dåvarande försvarspolitiske talesperson Allan Widman att att stormakter föredrar strid i luften och till sjöss, men vill undvika markstrider. Två nya infanteriregementen ska inrättas, flygvapnet ska få fler robotar, marinens amfibieförband ska få nya stridsbåtar och soldaternas utrustning och eldhandvapen ska uppgraderas. Försvarsminister Peter Hultqvist har konstaterat att förändringarna kommer att ta tid. – Det här kommer inte att bli någon enkel seglats. Vi kommer att ha utmaningar på ekonomin, på personalförsörjningen, på materielsystemen, på leveranser och på utbildning, sa han i en debatt inför beslutet. År 2016 varnade överbefälhavare Micael Bydén för att Sverige skulle tappa i försvarsförmåga om inte anslagen höjdes efter 2020. Utspelet motiverades med att den militära aktiviteten ökat i närområdet. I februari 2014 hade Ryssland annekterat Krimhalvön och strider brutit ut i östra Ukraina. Rysslands militära styrka väntades fortsätta öka ”fram till 2035 för att sedan plana ut”. Utvecklingen hade bland annat lett till att Sverige åter satt militära styrkor på Gotland, men anslagen behövde enligt Bydén öka för att den nuvarande försvarsförmågan skulle vara intakt. I Försvarsberedningens slutrapport ”Värnkraft”, som presenterades 2019 konstaterades att det säkerhetspolitiska läget i Europa successivt har försämrats, att Ryssland har ett huvudansvar för detta och att enskilda stater måste ta ett större eget ansvar för säkerhet och stabilitet. Vid millennieskiftet härjade något av en regementsdöd i Sverige, en stor del av förbanden runtom i landet lades ner. Under perioden 2020–2025 är målsättningen att i viss mån åtgärda den saken på strategiskt viktiga områden. Totalt ska fem nya regementen etableras, enligt försvarsbeslutet. Först ut var K 4 i Arvidsjaur som invigdes i september 2021. De kommande veckorna följde sedan Amf  4, i Göteborg, Upplands flygflottilj F 16, i Uppsala och Dalregementet I 13, i Falun. Med invigningen av Västernorrlands regemente I 21 i Sollefteå och Östersund i mitten av januari 2021 så har huvuddelen av de nya förbanden invigts. Återstår gör Bergslagens artilleriregemente A 9, där det ännu inte är klart med invigningsdatum. Enligt överbefälhavare Micael Bydén saknas ammunition, vapen och utrustning för att långsiktigt kunna försvara Sverige i ett eventuellt krig. På konferensen Folk och försvar i januari 2022 gavs besked om att ett nytt IT-försvarsförband ska etableras i Linköping. Anledningen är den växande oron för cyberattacker. Sedan tidigare utbildas så kallade cybersoldater, den första omgången värnpliktiga muckade från regementet i Enköping sommaren 2021. Det nuvarande försvarsbeslutet gäller till 2025, men upprustningen väntas fortsätta i ytterligare fem år och beräknas i nuläget vara avslutad 2030. Ett allt större fokus läggs på att hantera vad Peter Hultqvist beskriver med den ryska termen ”maskirovka”, ett samlingsnamn för olika former av vilseledning. Med det syftade han på bland annat ”desinformation, hybridkrigföring med organiserade migrant- och flyktingströmmar, kamp i cyberrymden, och hotfull retorik med oacceptabla ryska krav som strider mot den europeiska säkerhetsordningen” som en del av krigföringen. – En illustration av dagens ytterst allvarliga läge, konstaterade försvarsministern från talarstolen under Folk och Försvar 2022. Vill du läsa mer