På Putins strategiska schackbräde, en serie destabiliserande drag

0
211

Ryss president Vladimir Putin. (Arkiv)

Skrivet av Anton Troianovski

En olycksbådande uppbyggnad av ryska trupper nära Ukraina. En migrationskris i Vitryssland som västerländska ledare kallar ett “hybridkrig” av en klientstat i Kreml. Eskalerande rädsla för naturgas som får Europa att frukta en kall vinter.

Rysslands president Vladimir Putin har i allt högre grad lagt sina kort på bordet: Han är villig att ta allt större risker för att tvinga västvärlden att lyssna på ryska krav. Och USA och dess allierade känner av ett ovanligt flyktigt ögonblick, ett där Putin spelar en roll i flera destabiliserande kriser samtidigt.

https://images.indianexpress.com/2020/08/1×1.png < p>I Europas sträcka från Östersjön till Svarta havet, där Moskva och västvärlden har konkurrerat om inflytande i decennier, växer hotet om en ny militär konflikt.

Läs |Vladimir Putin säger att väst tar Rysslands “röda linjer” för lätt

Den här månaden flög ryska kärnvapenbombare med lång räckvidd upprepade patruller nära EU:s gräns mot Polen, och en oförklarlig och smygande militär uppbyggnad i sydvästra Ryssland har fått amerikanska och europeiska underrättelsetjänstemän att varna för att Kreml kan lägga grunden för en ny invasion av Ukraina.

Under ett tal till ryska diplomater på torsdagen signalerade Putin mer öppet än tidigare att han använde sin militär för att tvinga västvärlden att respektera Rysslands intressen i regionen. Han sa att västländerna äntligen insåg att Ryssland menade allvar med att försvara sina “röda linjer” som relaterar till närvaron av Natostyrkor nära dess gränser.

“Våra varningar nyligen har verkligen hörts och har en viss effekt: Spänningarna har stigit där, trots allt”, sa Putin. “Det är viktigt för dem att förbli i det här tillståndet så länge som möjligt, så att det inte faller dem in att iscensätta någon form av konflikt på våra västra gränser som vi inte behöver.”

Spänningarna har förvärrats av migrationskrisen som orkestrerats vid Europeiska unionens gränser av Vitryssland, en nära rysk allierad, och av en energikris som Ryssland, som levererar mycket av Västeuropas naturgas, har använt för att försöka pressa blocket att godkänna en ny pipeline som skulle öka Kremls inflytande i regionen.

“Det är en regional säkerhetssituation, som är mycket oroande för tillfället”, säger Asta Skaisgiryte, utrikespolitisk rådgivare till Litauens president, en EU- och NATO-medlem som har mött en migrationsvåg från grannlandet Vitryssland de senaste månaderna.

I Vitryssland på fredagen fortsatte spänningarna som tidigare i veckan utlöste våldsamma sammandrabbningar vid den huvudsakliga gränsövergången till Polen att lätta. Vitryska säkerhetstjänstemän som bar Kalashnikov-gevär höll vakt runt ett enormt lager som inhyste omkring 2 000 migranter.

Många av migranterna uttryckte oro och frustration över att de, istället för att avancera in i Polen, nu hade gått bakåt, vilket antydde att president Alexander Lukasjenko från Vitryssland skulle kunna ha problem med att hålla ilskan från att koka över om migranterna tappar allt hopp om att nå Europa.

I Moskva verkar Putin känna sig alltmer självsäker. Han avvisade årets utmaning mot sitt styre från den fängslade oppositionsledaren Alexei Navalnyj, medan andra oppositionella fortsätter att arresteras eller tvingas i exil. Han upprätthåller ett godkännande på över 60 % i oberoende opinionsundersökningar, trots att Ryssland lider av en av de värsta dödssiffrorna för covid-19 i världen. Hans parti Enade Ryssland tog en betydande seger i parlamentsvalet i september, vilket ledde till få protester trots bevis på bedrägeri.

Putin leder också en militär som utvecklar allt mer moderna vapen, som sofistikerade hypersoniska missiler och kärnvapenkapabla torpeder. Och Ryssland bygger ett tätare partnerskap med Kina, vilket underströks i fredags när de två länderna genomförde en gemensam strategisk bombplanspatrullering över Stilla havet.

Samtidigt, säger ryska analytiker, blir Kreml alltmer oroad över möjligheten att väst kommer att ytterligare utöka sitt militära fotavtryck i det postsovjetiska Östeuropa. Litauen och de två andra baltiska staterna som en gång var en del av Sovjetunionen, Lettland och Estland, är redan NATO-medlemmar som tar emot västerländska trupper. I Vitryssland, Rysslands närmaste allierade, har väst gett fullt stöd åt den exiloppositionen mot Lukasjenko.

Men det är Ukraina som är primärt ansvarigt för Rysslands nuvarande “röda linjer”. Kreml sa i september att “breddningen av Natos infrastruktur på ukrainskt territorium” – där västvärlden redan tillhandahåller utbildning och vapen till ukrainska styrkor – skulle gå över en av dessa linjer. Och under de senaste veckorna har militär aktivitet från USA och dess allierade i Svartahavsområdet nära Ukraina, där president Volodymyr Zelenskyy har slagit en alltmer antirysk ton, upprört ryska tjänstemän.

Dmitri Trenin, chef för Carnegie Moscow Center tankesmedja, sa att för Ryssland kan det aktuella ögonblicket mycket väl verka som en rollomvändning av den kubanska missilkrisen 1962, när president John F Kennedy var beredd att riskera kärnvapenkrig för att förhindra Sovjetunionen från att basera missiler utanför Floridas kust. Forskare vid Carnegie Endowment for International Peace i Washington skrev denna månad att “Kremlin i allt högre grad ser Ukraina som ett västerländskt hangarfartyg” parkerat vid Rysslands sydvästra gräns.

Toppnyheter just nu

Klicka här för mer

“Han anser att det är dags att lägga om växeln i vår utrikespolitik”, sa Trenin om Putins nya inställning. I den ryske presidentens föränderliga syn på västvärlden, fortsatte han, “du förstår bara våldets språk.”

Mitt i spänningarna driver Ryssland samtal med Washington om en rad frågor som en upptakt till ett andra toppmöte mellan Putin och president Joe Biden — ett tecken på att Kreml hoppas kunna utvinna försäkringar om att dess inflytande i Östeuropa kommer att respekteras. På torsdagen, utan att ge ytterligare detaljer, sa Putin att Ryssland skulle driva på för “allvarliga långsiktiga garantier som garanterar Rysslands säkerhet” i regionen.

Biden har sagt att han söker en “stabil och förutsägbar” relation med Ryssland, samtidigt som han lovar att fortsätta att trycka tillbaka mot ryska handlingar som går emot demokratiska värderingar eller amerikanska intressen. I en intervju med The New York Times förra veckan välkomnade en rysk biträdande utrikesminister, Sergey A. Ryabkov, Bidens engagemang, samtidigt som han gjorde det klart att Ryssland förväntar sig eftergifter.

För Ryssland, sa Ryabkov, innebar stabilitet och förutsägbarhet “mindre amerikansk inblandning i våra inrikes angelägenheter, med mindre försök från USA att begränsa vår helt lagliga och legitima interaktion med våra vänner, allierade och partners över hela världen.”

Ryssland har varit värd för en rad amerikanska tjänstemän för samtal i Moskva de senaste månaderna, inklusive William Burns, chef för CIA, och, denna vecka, den amerikanske sändebudet för afghansk politik, Thomas West. På onsdagen pratade Jake Sullivan, Bidens nationella säkerhetsrådgivare, i telefon med Nikolai Patrushev, sekreterare i Putins säkerhetsråd; Patrushevs kontor sa att samtalet gällde “kommande kontakter” mellan presidenterna och “förbättring av atmosfären i de rysk-amerikanska förbindelserna.”

“Jag välkomnar tecken på beredskap på andra sidan, inte bara att producera och marknadsföra sina egna. synpunkter och synpunkter, sade Ryabkov, biträdande utrikesminister, “men också för att lyssna på vad vi säger till dem.”

Innan han satte sig ner med Putin i Genève i juni träffade Biden ledare för de baltiska länderna för att försäkra dem om att USA skulle fortsätta att uppfylla sina försvarsåtaganden under Nato-alliansen. Administrationen, sa folk som är bekanta med dess tänkande, tror att mer direkta samtal – inklusive möjligen en konversation mellan Biden och Putin – kommer att bli nödvändiga för att ytterligare förstå Moskvas avsikter, snarare än att bara förlita sig på gammaldags kremlinologi.

Men Skaisgiryte, den litauiske utrikespolitiska tjänstemannen, sa att USA måste vara försiktiga med att samarbeta med Ryssland även när Putin hävdar, som han gjorde på torsdagen, att Ryssland är en “fredsälskande” stat.

“Vi måste inte vara naiva,” sa Skaisgiryte. “Vi måste vara mycket vaksamma på vad han gör på marken och inte lägga oss i fällan av Putins retorik.”

Vad vill Putin? Skaisgirytes svar är enkelt: “att återställa Sovjetunionen.”

📣 Indian Express finns nu på Telegram. Klicka här för att gå med i vår kanal (@indianexpress) och håll dig uppdaterad med de senaste rubrikerna

För alla de senaste världsnyheterna, ladda ner Indian Express-appen.

  • Indian Express-webbplatsen har varit betygsatt GREEN för sin trovärdighet och pålitlighet av Newsguard, en global tjänst som betygsätter nyhetskällor för deras journalistiska standarder.