Västbengalens makt att vägra samtycke till CBI-utredning inte absolut: Center till SC

0
206

Den berättade för högsta domstolen att Indiens union inte har registrerat något fall i Västbengalen och inte heller har utrett något fall. (Arkiv foto)

Centern har berättat för Högsta domstolen att Västbengalens befogenhet att vägra samtycke till CBI inte är absolut och undersökningsbyrån har rätt att genomföra undersökningar som genomförs mot centralregeringsanställda eller har en pan-Indien inverkan .

Centret lämnade in en bekräftelse som svar på en stämningsansökan från Västbengalens regering som hävdade att CBI går vidare med utredningen i fall av våld efter omröstningen utan att säkra den nödvändiga nicken från staten enligt lagen.

Den berättade för högsta domstolen att Union of India inte har registrerat något fall i Västbengalen och inte heller har utrett något fall.

https://images.indianexpress.com/2020/08/1×1.png

“Ändå, som framgår av bönerna, är varje bön i den aktuella rättegången inriktad antingen på att hindra Union of India från att utreda något fall eller mot att avbryta fall där Union of India påstås ha registrerat FIRs. Å andra sidan är det Central Bureau of Investigation (CBI) som har registrerat FIR och undersökt fall, men konstigt nog görs inte CBI till part i stämningen,” det 60 sidor långa intyget som lämnats in av avdelningen för personal och utbildning anges.

Läs |Våld efter omröstningen i Bengal: CBI, SIT lämnar in prognosrapporter inför Calcutta HC.

I intyget stod det att många undersökningar genomförs mot statsanställda eller har antingen pan-Indien inverkan eller inverkan på mer än en stat för att utreda sådana brott.

“Det är alltid önskvärt och av rättvisans större intresse att den centrala myndigheten gör utredningen i sådana fall. I händelse av brott som begås av en anställd i centralregeringen eller ett brott som har betydelse för flera stater eller pan-Indien, skulle en utredning som gjorts av det centrala organet inte skada eller påverka den federala strukturen eller ta ifrån statens regering att utreda brott inom statens jurisdiktion,” sa DoPT.

Den sa att samtycke från Västbengalen söktes för vissa brott, men det är inte förstått varför delstatsregeringen kom i vägen för en sådan utredning som skulle ha en oundviklig effekt av att skydda dem som är skyldiga till en sådan multi-stat/pan. -Indien brott.

“ Att statsregeringens befogenhet att ge samtycke till en utredning av CBI, inte kan och inte skulle innefatta rätten för en omnibusmakt, att passera övergripande svepning anvisningar att inte ge samtycke i något fall och/eller dra tillbaka det samtycke som redan beviljats.

“ Från själva beskaffenheten av en sådan makt kan den giltigt utövas endast från fall till fall och av goda, tillräckliga och gynnsamma skäl som ska registreras av statsregeringen. Befogenheten att i alla fall fatta beslut om att inte ge samtycke till den centrala myndigheten och/eller befogenhet att utfärda en övergripande order om att återkalla samtycke i alla fall är en ultra vires maktutövning och är icke-est (finns inte),& #8221; stod det.

Med hänvisning till det konstitutionella schemat, sade centret att unionslistan, dvs lista I, innehåller ett stort antal poster inklusive Defense of India (Entry 1), Naval-, militär- och flygvapenverk (Entry 4), vapen, skjutvapen, ammunition och sprängämnen (post 5), atomenergi och mineraltillgångar (post 6), liksom bland andra, tulluppgifter inklusive exporttullar (post 83), punktskatter (post 84) och så vidare.

Var och en av de lagar som antagits angående dessa poster innehåller brott, stod det.

“Det kombinerade resultatet av en läsning av dessa bestämmelser skulle visa att den enda myndighet som kan utreda brott som härrör från lagar på lista I skulle vara polisstyrkorna eller utredningsorganen i Union of India. Delhi Special Police Establishment (DSPE) Act inrättar en sådan styrka.

“Stämningen lämnas in genom att man fortsätter utifrån att befogenheten att vägra samtycke är absolut. Detta kan absolut inte vara fallet av de skäl som nämnts ovan. Resultatet av denna diskussion är att CBI har rätt att undersöka alla brott som är relaterade till posterna i Lista 1, där lagar som stiftats under dessa poster skapar brott,” sade centret samtidigt som de sökte avskedande av stämningsansökan som lämnats in av delstatsregeringen.

I emissionen angav att den centrala vaksamhetskommissionen kan ge instruktioner till CBI att fullgöra det ansvar som anförtrotts den och utredningsbyråns autonomi underhålls enligt lag och kan inte störas av centret.

“Men mot bakgrund av det faktum att tvisten enligt artikel 131 i konstitutionen måste vara mellan Indiens regering och en eller flera stater, eller mellan stater, har käranden använt en anordning med vilken den utesluter den verkliga svaranden och ersätter centralregeringen, som inte har gjort någon av de handlingar som sökts förhindras av bönerna i rättegången,” stod det.

Centret sade att det från en kombinerad läsning av konstitutionen, de relevanta posterna i lista I, lista II och lista III, DPSE -lagen och relevanta prejudikat från apex -domstolen inte kan konstateras att det finns ett fullständigt embargo mot någon utredning av Delhi specialpolis i alla situationer, oavsett den faktiska situationen.

Det stod att även om samtycket återkallas av delstatsregeringen, befogenhet för Delhi Special Police Establishment Lagen för att utreda brotten som rör järnvägsområden fortsätter att gälla.

Centret uppgav att CBI inte behöver förhandsgodkännande från respektive statsregering innan han fortsätter att utreda sin anställd, oavsett om den berörda medarbetaren är inom byråns territoriella jurisdiktion att utreda eller inte.

< p class = "appstext hide_utm_paytm_phonepe"> 📣 Indian Express finns nu på Telegram. Klicka här för att gå med i vår kanal (@indianexpress) och hålla dig uppdaterad med de senaste rubrikerna

För alla de senaste nyheterna från Indien, ladda ner Indian Express-appen.

  • Indian Express-webbplatsen har varit betygsatt GREEN för sin trovärdighet och pålitlighet av Newsguard, en global tjänst som betygsätter nyhetskällor för deras journalistiska standarder.