Varför behöver vi COP egentligen?

0
181

Många unga människor har uttalat sig om vad de förväntar sig av COP26 (Reuters)

Med COP26 för att komma igång i Glasgow om några veckor, låt oss bedöma vad som har har uppnåtts – och vad som inte har gjorts – under det senaste kvartssekelets klimatkonferenser.

Det är den 26:e gången som partikonferensen (COP), det högsta beslutet skapandet av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), kommer att äga rum, denna gång i Glasgow från 31 oktober till 12 november.

Vid COP’s allra första möte, i Berlin 1995, såg medlemmarna redan behovet av att minska utsläppen och kom överens om att träffas årligen för att diskutera hur man kan behålla kontrollen över den globala uppvärmningen.

https://images. indianexpress.com/2020/08/1×1.png Explained |COP26 klimatkonferens och varför det är viktigt

Men vilka konkreta åtgärder har 25 år av dessa möten resulterat i hittills? Enligt de flesta klimatförändringsaktivister, inte så många.

Greta Thunberg sa nyligen till Guardian: “Ingenting har verkligen förändrats från tidigare år. … Vi kan ha så många poliser som vi vill, men inget verkligt kommer att komma ut ur det.”

Så behöver vi verkligen fortfarande COP?

Parisavtalet: COP’s största milstolpe

Även om experter är överens om att viktiga framsteg inte gjordes vid alla dessa årliga möten – och takten i beslutsfattandet har varit långsammare än väntat – de säger att COP’s viktigaste prestation hittills har varit Parisavtalet från COP21den största globala< starkt> fördrag mot klimatförändringar ännu.

Det kan ha tagit 20 år av förhandlingar att nå dit, men 2015 antogs äntligen Parisöverenskommelsen av 196 länder, som deklarerade målet att begränsa en ökning av globala medeltemperaturer till långt under 2 grader Celsius (3,6 F), med ett mål på 1,5 C, över förindustriella nivåer.

Och detta har framkallat en stor förändring när det gäller klimatåtgärder och vart vi är på väg, David Ryfisch, teamledare för internationell klimatpolitik inom den icke -statliga miljön och utvecklingen organisation Germanwatch, berättade för DW.

“Jag tror att Parisavtalet är startpunkten för en hel rad förändringar,” sa Ryfisch. “Det är en signal som har skickats till den reala ekonomin, till andra aktörer, att ländernas avsikt är verklig och att den kommer att få verkliga konsekvenser.”

COP och dess Parisöverenskommelse har redan omsatts i handling, sa Ryfisch, från den dramatiska minskningen av kostnaden för ren energi, till att finanssektorn flyttar bort från fossila bränslen och ovilja att försäkra nya kolprojekt längre, till länder. #8217; anmäler sig till en snabb utfasning av kol, såväl som förbränningsmotorer.

CO2-utmaning

Ändå är det svårt att riktigt förstå påtagliga effekter som avtalet har haft.

Utmaningen för COP och Parisavtalet är att det kretsar kring CO2, en växthusgas som har orsakat det mesta av den observerade uppvärmningen vi har haft.

“CO2 är vår huvudfråga om vi vill ta itu med klimatproblemet,” Paul Young, klimatforskare vid Lancaster University, sa till DW.

“CO2 genomsyrar bara allt, hela ekonomin,” sa Young. “Och det är ganska svårt att vända den där oljetankern. Koldioxid är inget vi bara kan byta ut med en annan kemikalie.”

Charles Parker, statsvetare vid Uppsala universitet i Sverige som har fokuserat sin forskning på klimatförändringspolitik, ledarskap och krishantering, erbjöd en liknande analys.

“Vi måste i slutändan hitta substitut för fossila bränslen och hitta energikällor med låga och kolfria koldioxidutsläpp. Men det finns många egenintressen, vetospelare och lobbygrupper som inte har något intresse av att göra det,” sa han.

Sätta ambitiösa mål

Det är därför målförhandlingarna på COP är så viktiga.

Varje land som undertecknade Parisavtalet var tvungen att göra löften, även känd som nationellt bestämda bidrag, eller NDCs, för hur de planerar att minska sina utsläpp. Med tiden måste de göra dessa mål mer ambitiösa, vilket kallas spärrmekanism. Så vart femte år måste de skicka in nya, uppdaterade NDC:er om hur de vill hålla de löften som gavs 2015.

“Vad vi har sett mellan 2015 och 2020 är att dessa mål redan har förbättrats avsevärt, inte tillräckligt för att ligga i linje med 1,5 grader, men de har förbättrats avsevärt. Det är den första tydliga signalen om att något fungerar, ” sa Ryfisch.

Problemet som många kritiker ser är att det inte finns några ekonomiska eller juridiska sanktioner om länder inte når sina mål. Sanktioneringen kommer snarare genom påtryckningar från allmänheten, sade Ryfisch, eftersom länder har ett rykte att förlora.

“Så då handlar det faktiskt om civilsamhällets, ungdomsrörelsens och den akademiska världens roll att ifrågasätta sina respektive länder. Uppenbarligen fungerar det bättre i vissa länder än i andra. Men det finns en symbios mellan det som kom ut ur Paris och de handlingar som vi sett på plats av civilsamhället under de senaste åren,” sa han.

COP och klimatåtgärder: En symbios

Ett annat tecken som pekar på denna symbios är två nyligen genomförda rättsfall i Europa. Tysklands federala författningsdomstol slog fast att unga människors friheter och grundläggande rättigheter har kränkts av otillräckligt klimatskydd från staten.

Och i Nederländerna beordrade en domstol gasbolaget Shell att minska sina globala CO2-utsläpp med 45 % till 2030, jämfört med 2019 års nivåer.

“Nu när vi har sett dessa framgångsfall , Jag tror att fler företag och potentiellt länder kommer att ställas inför domstolar, ” Ryfisch sa.

Han tror att detta kommer att resultera i en kedjereaktion och få företag och länder att vidta åtgärder istället för att också dras inför domstol.

“ Allt detta skulle inte har varit möjligt utan COP,” sa han.

Så, trots dess brister, anser experter att ha ett globalt styrelsemöte som COP är avgörande för klimatets framtid.

“Jag tror absolut att vi behöver COP. Vi är nu inne i det avgörande decenniet där vi fortfarande kan hålla oss inom 1,5-gradersgränsen. Glasgow måste visa att 1,5 grader är gränsen,” Sa Ryfisch.

Men det kommer inte att vara lätt att nå. Enligt FN är världen på en katastrofal väg mot 2,7 graders uppvärmning i slutet av århundradet om inte rika nationer förbinder sig att ta itu med utsläppen nu.

Global governance challenge< /p>

Experter tror att COP -möten inte bara är överflödiga, utan att de kommer att behövas under de kommande åren för att upprätta ett rättvist sätt att nå dessa mål.

Med tanke på att utvecklade länder har svikit sina löften om att minska utsläppen, de måste hitta ett sätt att kompensera för det så att utvecklingsländerna inte bär bördan, sa Ryfisch.

“Vi måste förstå att det finns ett behov av utveckling i många länder, men det kan inte ta samma fossilbränsleintensiva väg som den globala norden har tagit,” sa han.

Parker sa att det var därför det är av yttersta vikt för utvecklade länder att visa solidaritet och ekonomiskt stödja utvecklingsländer.

“Så att“ 8217;s ytterligare ett test av Paris,” sa han.

Ryfisch är dock optimistisk om att Parisavtalet kommer att hålla på provet.

“Under de senaste åren har jag sett vändpunkten. Jag ser accelerationen av handlingen och jag ser att saker händer och att äntligen levererar COP vad vi hade hoppats att den hade levererat redan under de senaste decennierna,” sa han.

 

📣 Indian Express finns nu på Telegram. Klicka här för att gå med i vår kanal (@indianexpress) och håll dig uppdaterad med de senaste rubrikerna

För alla de senaste världsnyheterna, ladda ner Indian Express-appen.

  • Indian Express-webbplatsen har varit betygsatt GREEN för sin trovärdighet och pålitlighet av Newsguard, en global tjänst som betygsätter nyhetskällor för deras journalistiska standarder.