Utvecklade länder bör göra en Net-Minus för att lämna koldioxidutrymme 2050 för att utvecklingsländer ska växa: Indien

0
183

Indiens ständiga representant för FN: s ambassadör TS Tirumurti talar vid FN: s generalförsamlings allmänna debatt i andra kommittén om ' kris, motståndskraft och återhämtning-accelererande framsteg mot agendan 2030 &#039 ;. (Twitter/TS Tirumurti)

Indien har betonat att målet att uppnå netto-nollutsläpp år 2050 bör baseras på principen om jämlikhet, med att utvecklingsländerna toppar senare med tanke på sina respektive hållbara utvecklingsvägar medan utvecklade länder bör göra en “ Net-Minus ” .

Nollutsläpp innebär att världen inte tillför nya utsläpp till atmosfären.

FN: s generalsekreterare Antonio Guterres har betonat att utsläppen måste sjunka till hälften till 2030 och nå netto-nollutsläpp senast 2050 för att nå Parisavtalets 1,5 Celsius-mål.

Översta nyheterna till höger Nu

Klicka här för mer

“ Även om det finns en diskussion om begreppet Net-Zero, är det viktigt att förstå dess konsekvenser. En global Net-Zero bör baseras på principen om gemensamt men differentierat ansvar och rättvisa, där utvecklingsländerna kommer att toppa senare med tanke på sina respektive hållbara utvecklingsvägar, ” Indiens ständiga representant för FN: s ambassadör TS Tirumurti sade på fredagen.

https://images.indianexpress.com 2020/08/1×1.png

Talar vid FN: s generalförsamlings allmänna debatt i den andra kommittén om ‘ kris, motståndskraft och återhämtning — Accelererande framsteg mot 2030-agendan &#8217 ;, sa han därför att för att frigöra koldioxidutrymme 2050 för att utvecklingsländer ska växa, borde de utvecklade länderna faktiskt göra en nettominus. &#8221 ;

“ Om de utvecklade länderna bara gör individuella Net-nollor går vi i själva verket längre bort från att uppnå Paris-målen. Och likaså bör de utvecklade länderna först behöva visa att de är på väg att nå sina åtaganden 2030, innan vi diskuterar om 2050, ” sa han.

Förklarade | Klimatförändringarnas börda för barn som föds idag

Indien underströk också behovet av att avstå från “ körsbärsplockning ” från den omfattande och omfattande struktur som byggts upp kring FN: s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som alla medlemsländer har förhandlat fram och anslutit sig till.

“ Några få ska inte bestämma för alla. Indien kommer inte att gynna några försök som går emot en process som drivs av en medlemsstat och inte ligger i utvecklingsländernas intresse, ” sa han.

I ett videoutlåtande till FN: s högnivådialog om energi 2021 som hölls vid sidan av den 76: e generalförsamlingssessionen förra månaden, sade minister för makt & amp; Ny och förnybar energi R Singh hade sagt att när nationer diskuterar energiomställning, energitillgång och finans, skulle jag vilja upprepa vikten av att vara helt känslig för energimix och nationella förhållanden i olika länder. Det kan inte finnas en lösning för alla. ' /p> Läs också | Klimatförändringar kommer att förvärra resursförstöring, konflikt: IEP -rapport

“ Det här beloppet är mindre än det belopp som NFL tjänat på mediarättigheter! Ändå kämpar vi för att samla in 100 miljarder dollar, även om vi hävdar att det är en existentiell fråga! Därför är det dags att vi blir seriösa angående klimatåtgärder, särskilt utvecklade länder, ” sa han.

Indiens initiativ som International Solar Alliance och Coalition for Disaster Resilient Infrastructure är exempel på Indiens bidrag till det globala klimatpartnerskapet, tillade Tirumurti.

< p>Han noterade att Indien är klimatförändringens enda land bland G20, som är på väg att nå Paris -målen. “ Vi går mot målet om 450 GW förnybar energi. Vi arbetar för att göra Indien till Green Hydrogen Hub. Andelen förnybar energi i energimixen ökar avsevärt till 38 procent, ” sa han.

📣 Indian Express finns nu på Telegram. Klicka här för att gå med i vår kanal (@indianexpress) och hålla dig uppdaterad med de senaste rubrikerna

För alla de senaste India News, ladda ner Indian Express -appen.

  • Indian Express-webbplatsen har betygsatt GRÖN för sin trovärdighet och trovärdighet av Newsguard, en global tjänst som rankar nyhetskällor för sina journalistiska standarder.