Publicerad 22 september 2021 kl 17.12
Inrikes. Forskare vid lågstatusläroverk i glesbygd och förortsmiljö citeras nästan dubbelt så mycket per anslagen skattekrona som forskare vid exempelvis Karolinska institutet, Chalmers och Lunds universitet. Det visar siffror från Vetenskapsrådets bibliometriska index.
Gilla artikeln på Facebook
Att citeras av andra forskare brukar räknas som ett kvalitetsmått på forskningen, men frågan är om det verkligen gäller i Sverige.
Forskare vid läroverk som sysslar med exempelvis teoribildning inom samhällsforskning, media och genus citeras nämligen betydligt oftare än sina kollegor vid ansedda universitet som fokuserar på traditionell vetenskap.
Vetenskapsrådets bibliometriska index visar att lågstatusläroverk i glesbygd och förortsmiljö ligger i täten när det gäller att citeras av andra forskare.
En förklaring kan vara att samhällsforskning i princip går ut på att forskaren – som nästan alltid är en vänsterakademiker – sitter och skriver av och “utvecklar” andra vänsterforskares teorier, diskursanalyser och kritiska idéer.
Enligt Vetenskapsrådets data är “Högskolan i Gävle” och “Högskolan Dalarna” de mest citerade forskningsinstitutionerna i Sverige, räknat per anslagen krona.
I Gävle sysslar man med humaniora, religionsvetenskap, samhällsvetenskap, pedagogik, sociologi och “vårdvetenskap”. Vid Högskolan Dalarna forskar man om bidragsutbetalningar och har bland annat en institution som heter “Socialtjänstens Utvecklingscentrum”. Ett annat forskningsområde i Dalarna är humaniora och medier.
På fjärde plats kommer Södertörns högskola, ett lågstatusläroverk i Stockholmsförorten Flemingsberg som inte sällan beskrivs som “vetenskapsfientligt” och politiserat åt vänsterhåll.