Publicerad 9 augusti 2021 kl 11.41
Inrikes. Den kortbenta fladdermusfästingen är en ganska vanlig blodsugare på fladdermöss i Sverige och det händer att den också biter människor. I en ny studie beskriver forskare hur de funnit en art av borrelia hos fladdermusfästingar som de misstänker framkallar sjukdom hos människa. Det här är första gången arten påträffats i Sverige.
Gilla artikeln på Facebook
Redan på 1990-talet konstaterades att personer som angripits av fladdermusfästingar kan få kraftiga symptom som kräver antibiotikabehandling. I en ny studie som publicerats i tidskriften Microorganisms föreslår forskarna Thomas Jaenson och Peter Wilhelmsson att bakteriearten Borrelia sp CPB1 skulle kunna vara en bov i dramat.
Forskarna undersökte 92 individer av kortbent fladdermusfästing (Carios vespertilionis) som samlats in i Uppland och Småland.
– Vi fann att 24 procent var infekterade med en eller flera borreliaarter som fylogenetiskt tillhör den grupp av borreliabakterier som orsakar återfallsfebrar. Vissa av de infekterade fästingarna var positiva för Borrelia sp CPB1, som tidigare påvisats i Storbritannien och Frankrike, säger Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.
Inte i någon av de undersökta fästingarna kunde de hitta bakterien Borrelia burgdorferi sensu lato, som kan orsaka borrelios (Lyme disease), eller Borrelia miyamotoi, som orsakar en typ av återfallsfeber. De båda bakterierna överförs i Sverige av den vanliga fästingen Ixodes ricinus.
Även om Borrelia sp CPB1 tillhör den grupp bakterier som orsakar återfallsfebrar så påpekar forskarna att det krävs mer forskning för att säkert kunna säga att den framkallar sjukdom hos människa.